Video - JSL Data

Go to content

Main menu:

Bearbetning av film
.
En kort historik

Det första videoformatet som kom var VCR från Philips och lanserades under tidigt 70-tal. Detta ersattes några år senare med Video2000 från Philips och Grundig men samtidigt lanserades BetaMax. Strax därefter gick JVC in på marknaden med sitt system som kallades VHS och nu bröt en kraftmätning ut mellan dessa tre system. FujiFilm blandade sig även med i leken med sin Umax men eftersom de vägrade låta andra tillverkare få del av sitt system försvann det snart från marknaden. Efter några års bitter strid stod till slut JVC som segrare med sitt VHS-system och nu skedde en explosion på hemmabiomarknaden.

    Företag som Thorn började hyra ut långfilmer på VHS men de hyrde naturligtvis även ut VHS-bandspelare. Plötsligt var det möjligt för den vanlige Svensson att se långfilmer när det behagade men oftast hade dessa filmer åtskilliga år på nacken. Videokamerorna var i början stora och tunga. Ofta fanns batteriet i en väska, helt separat från videokameran. Det vanligaste var att folk helt enkelt började spela in filmer från TV på sina VHS-bandspelare.




 Utvecklingen accelererade och runt 1985 dök S-VHS upp med en bättre bildkvalitet. Nu började det även säljas videofilmer som annars endast funnits för uthyrning. Men VHS-formatet nådde aldrig den stora publiken när man skulle filma själv och de som gjorde det hyrde ofta den nödvändiga utrustningen. Det var först i slutet på 80-talet då Sony lanserade Video-8 som videokamerorna började bli allt vanligare. Dessa band var mycket små, ungefär som ett vanligt kassettband. Kamerorna kunde nu göras billigare fast de var fortfarande väldigt dyra och kunde på den tiden kosta upp mot 20 000 kronor.

    Men ett nytt system dök upp, VHS-C, som hade samma bredd som vanliga VHS-band men var betydligt mindre. För att spela dessa behövdes en särskild adapter som sedan stoppades in i VHS-bandspelaren som ett vanligt band. Konkurrensen hårdnade och priserna föll. Under 90-talet lanserades ytterligare ett nytt system, microDV, där kassetterna var ännu mindre än Video-8. Nu kom även Hi8 där bildkvaliteten blev betydligt bättre.
Inläsning av videoband

    Inläsning av videoband skiljer sig mycket från skanning av smalfilmer. Det finns mängder med olika typer av band: VHS, S-VHS, Video8, Hi8, microDV, VHS-C m.m. Vi klarar av samtliga format utom Video2000, BetaMax samt Umax.

     De flesta videobanden har legat undanstoppade under flera år och under denna tid har det samlats en hel del damm och andra partiklar. Inläsningen av dina band blir helt beroende på den kvalité de håller.





Band kan skadas på en mängd olika sätt. En  del av  dessa skador är synliga  för ögat. Banden kan ha fått veck eller andra fysiska skador. Tyvärr kommer detta att synas på den inlästa filmen, men det är något som vi kan redigera bort. Vi kan erbjuda 4 olika arbeten: Redigering/klippning, stabilisering, färgkorrigering samt brusreducering. Nedan ger vi en kort beskrivning av varje variant.

Vill du veta mer om inläsning av dina videoband se: Mer om inläsning av videoband
Redigering/klippning

    Det är två saker som är mycket vanliga när vi redigerar videofilm. Många gånger har kameran stängts av så man har råkat filma något av misstag, ibland kan det röra sig om flera minuter. Andra gånger har man sett på det som filmats innan nästa scen, vilket brukar medför film utan innehåll. Allt klipper vi bort. Annat vi klipper bort är när bandet är fysiskt skadat så det går inte att se vad som filmats.


(Exempel på redigering av videofilm)

 Om du är intresserad kan du läsa mer om redigering: Mer om redigering av videofilm

Stabilisering

    Det är svårt att hålla kameran helt stilla medan vi filmar. Med ett stativ hade det kunnat undvikas men det är sällan som det har använts. Vi kanske har försökt göra en svepande rörelse med filmen eller vi har rentav filmat när vi suttit i bilen eller något liknande. Allt det går att stabilisera, i vissa fall kan vi få kameran att vara helt stilla. Ibland skakar filmen så mycket att det är bättre att inte stabilisera.


(Exempel på stabilisering av videofilm)

Om du är intresserade kan du läsa mer om stabilisering: Mer om stabilisering av videofilm


Färgkorrigering

    Vid färgkorrigering är det inte enbart färgerna vi bearbetar utan även kontrast och ljus. Det vi först letar efter är en bra svärta och en korrekt vitbalans. Efter det gör vi mindre justeringar som korrigeringar av färger, färgmättnad m.m. En del scener kan vara antingen under- eller överexponerade, ibland kan det gälla hela filmen. Kraftig överexponering kan vara svårt att få riktigt bra då svärta ofta saknas helt. Vi ökar färgmättnaden för att skapa konturer. Kraftig underexponering kan vi göra ljusare så vi ser vad som händer, men tyvärr blir även svärtan drabbad utom vid de lägsta frekvenserna.


(Klicka för exempel på färgkorrigering)

Läs mer om färgkorrigering på: Mer om färgkorrigering av videofilm
Brusreducering

   Beroende på filmens kvalité blir det alltid en viss mängd brus vid inläsningen och det märks tydligast vid enhetliga färger. Brus är helt enkelt enstaka pixlar som skiljer sig från omgivningen både i färg samt intensitet.  Brus brukar synas tydligast vid enhetliga färger. Med ett speciellt program bearbetar vi filmen för att minska bruset men det är hela tiden en balansgång. För mycket brusreducering kan få filmen att se ”plastig” ut, för lite kan resultera i "stjärnornas krig". Enligt vår erfarenhet verkar Video8 och Hi8 innehålla mest brus jämfört med andra videoformat.



(Klicka för exempel på brusreducering)

Vill du veta mer om brusreducering se: Mer om brusreducering av videofilm

Exempel på färgkorrigerng av blått och gult ljus. Bör ses i helskärmsläge!
Exempel på när vi bearbetat videofilm. Bör ses i helskärmsläge!

    Redigering/klippning är grunden för att skapa en sevärd film och ibland försvinner en hel del film som vi inte kommer att bearbeta vidare. Längden för den inlästa filmen ligger till grund för hur mycket redigering/klippning kommer att kosta medan de  övriga  arbetena baseras  på  den  film  som  är  kvar  efter redigeringen.

Redigering/klippning samt färgkorrigering  är  de mest tidskrävande alternativen då det största arbetet utförs för hand. Stabilisering samt brusreducering är lite enklare men tar betydligt längre tid för att skapa filerna. Vi kan ha låga priser på vårt arbete genom att


hålla våra egna kostnader nere, för den bästa reklamen är nöjda kunder. Vi behandlar dina filmer som om de är våra egna.

  Du betalar endast för inspelat material. Har du ett 120 minuters band men endast 40 minuter som är inspelat betalar du för 40 minuter, inte mer.

  Har du redan fört över dina videofilmer till DVD eller något annat digitalt media så kan vi fortfarande bearbeta dem. Hur bra beror helt på kvalitén på den tidigare överföringen. Det du betalar extra är för att läsa in dina digitala filmer.
Back to content | Back to main menu